*

Har varit rätt tyst de senaste dagarna, fick ett total breakdown i måndags. Ingen aning om varför, säkert vanlig tonårsdepp. Kan bero på att jag inte har stannat upp på flera veckor, stannat upp och bara varit. Det enda jag har gjort har varit att sova,jobba festa. De är nästan de enda som har prioriterats, har inte haft huvudet på många andra ställen. Men nu i måndags så vet jag inte riktigt vad som hände kände mig plöstligt väldigt ensam och hade en konstig känsla i magen, kan inte säga vad det var. Så jag körde i ca 1 1/2 h bara runt omkring. Hamnade tillslut i Jävre av någon konstig anledning kollade ut mot fyren och började tänka på hur bra det stället egentligen har varit för mig, vad jag har lärt mig där och att jag faktiskt betydde mycket för människor som kom dit och behövde mig. Det är faktiskt så, jag vill känna mig behövd och jag tror inte att jag riktigt känner att jag betyder något just nu, jag finns bara där ungefär som en kudde på en soffa, de är något som bara finns i soffan men som  man riktig´t aldrig lägger märke till om man inte sitter lite obehagligt, för visst kuddar är rätt bekväma att ha när man väl behöver dom. Ungefär så känner jag mig, jag bara finns och ska ställa upp när någon behöver mig. Jag kanske är en rätt krävande människa som behöver höra att jag är viktig även en grå och tråkig måndag och inte bara om du och din pojkvän har gjort slut. Puuuuhh... That's it!

Peppet kommer: